Vilse i byrålådan

Jag är FOFAFHBDF.

För-otålig-för-att-orka-fatta-hur-blogg-designen-funkar (och en massa svordomar till).

Kanske är det glaset kubansk Rom jag avslutat middagen hos mamma med, som gjort mig så här rastlös. Men troligen är det ett allmänt tillstånd som infinner sig inom mig så fort jag försöker lära mig något nytt. Att göra en sak om dan, och sen vara nöjd och glad med det, räcker inte för mig. Jag måste göra 3000511 saker samtidigt, och gärna i aktiv takt med finfin tidsmarginal. Så lite tid som möjligt ska gå till spillo, avfall, död eller vad ni nu än vill kallar det. Med andra ord börjar jag idag att publicera min praktikdagbok utan att vänta på att sidan ska bli så där himla perfekt och snygg som allt annat i mitt liv måste vara (kom ihåg att det är Romen som talar).

Jag inledde denna andra dag på den tredje veckan av praktiken (och den sista dagen i september) med att besöka tre av Malmös största matkedjor för att ta foto på wc-rengöring. Låter inte så himla underhållande, jag vet. Men om man ser till det stora hela så handlade fotograferingen om så mkt mer än dokumentation av bajslukts-doldisar på burk. I det stora hela handlar det om att utveckla ett nytt koncept och profil för en av reklambyråns storkunder. Och jag spenderade därför hela kvällen igår med att läsa om varumärkesbyggande, och fundera över hur man omvandlar produkter som folk inte gärna stoltserar med, till något som man skulle kunna stoppa i en genomskinlig påse. Det jag kom fram till, vilket jag nästan alltid kommer fram till, är att det handlar om mänsklig samhörighet, igenkännande och humor. Vi människor vill ju inte gärna känna oss ensamma i obekväma, pinsamma situationer, och därför är det betryggande att veta att andra snubblar på samma banan.

Det första jag gjorde på byrån var att tanka in fotona och lägga dem i kontaktkartor i PS (Photoshop). Jag skrev ut dem och satte upp på en vägg i det rummet på byrån som används till pyssel och visningar. Grafikern kom in senare och gav mig lite positiv feedback. Han frågade hur det gick med mitt lägenhetsletande, och jag gjorde som vanligt när någon börjar konversera med mig; babblar på nervöst i 110 utan att reflektera över om han frågade av artighet eller av intresse. Hur som helst drog jag mig snart tillbaka framför datorn igen, och fortsatte med dummyn av ett litet häfte som ADn skulle ha till dagens presentation. Den försvunna praktikanten från Mediagymnasiet som hade anlänt till byrån under gårdagen, gått iväg på lunch och försvunnit, anlände strax innan det var dags för lunch igen. Samtidigt som jag satt och tragglade med ett dokumenten i InDesign kom copyn fram till mig och frågade om jag kunde barmhärtiga mig med två besökare som skulle komma samtidigt som te-storkunderna kom på möte. Jag tittade stressat på klockan, sen på hans snälla men lite stränga copywriterögon, och sa ok. Jag visst hur viktigt det var att vi skapade ordning i kaoset av alla besökare, men min läkartid hos den upptagne Dr Wieslander hade jag väntat på i flera månader, och kunde inte för allt i världen missa. Efter att ha slagits med layouten och häftapparaten ett tag, och samtidigt försökt vara artig mot de unga besökarna (med bara en frukts näringsinnehåll i magen) var allt klart. Jag lämnade mappen med det utskrivna häftet till grafikern, eftersom de andra redan var inne på mötet, sprang ut från gränden i gamla väster och ner genom västra hamnen mot turning tourser. Dr Wielande gav mig en ny operationstid för att rätta till min halvt fungerande näsa.Efter besöket var klockan redan halv fyra och jag begav mig mot gymmet. Halvägs ditt började hela himlen regna på mig och min sensommaravkläddhet, så istället åkte jag hem till min mamma för att få hemlagad mat. Lax och stuvad spenat och vin och ett glas Rom (som sagt). Gymmet kan vänta. Imorgon skulle jag behöva åka till IKEA med mina medarbetare i filmprojektet för att göra research, men eftersom jag måsta vara ledig på fredag blir det de som får äta den kakan själv.

Vecka tre är här. Denna vecka har jag fokus på att ta reda på så mycket som möjligt om; presentation för kunden (debrief brukar det kallas in america) förslag och val. Vem har sista ordet angående jobbet? Vad baseras det slutgiltiga priset på? 

Men idag började dagen som vanligt med måndagsmöte och genomgång av veckans projekt. Den ena produktionsledarkvinnan var sjuk så den andra höll ensam i rodret. Efter mötet fick jag passande nog i uppdrag att spinna på hur presentationen under mötet med teproducenternas skulle kunna läggas upp. Fanns det några attribut, saker vi kunde använda oss av för att förstärka känslan? Jag fick läsa den text som copywritern skrivit om det nya konceptet för te, den nya generationen tedrickare. Jag började sedan ta fram en "drinklista" för olika huvudkategorier te och deras respektive typer, det vill säga olika sorter av rött, svart, vitt, gult te etc. Tanken var att bygga vidare på konceptet med en "nyttig bar" där man dricker dryck som gör en frisk snarare än modig. Efter lunchen tog jag en promenad till Matton för att köpa vita A3-pannåer till presentationen, Egentligen skulle produktionsledaren gå, men jag kände för en promenad ute i den friska vinterluften som håller på att ta över Malmö, och erbjöd mig att gå istället. (Kan ha berott på att hela kontoret stank som ett helt tryckeri på gund av sanering som de håller på med i hela trapphuset).

När jag kom tillbaka, lite mindre svimfärdig, monterade jag presentationen (med ännu mera kemikalier i form av spraylim) och jag och ADn gick in i mötesrummet där han placerade ut pannåerna längs den vita tavlan. Innan jag skulle gå hem helt för dagen började jag lägga in bilderna, och texten som copyn skrivit för presentationen, i ett indesigndokument. Detta skulle skrivas ut och överlämnas till kunden i en fin mapp. Något att ge dem att ta med hem och titta på är ju alltid positivt. Jag fastnade framför InDesign eftersom jag inte lärt mig hantera den nya versionen speciellt bra än, och det mesta som man tidigare gjorde i formatmallar ligger nu uppe i fönstret i form av symboler. Hur som helst så fastnade jag några timmar extra eftersom jag är så förbenat envis, men fick tillslut ihop något som skulle kunna vara användbart.

I morgon på morgonen ska jag fotografera lite inspirationsbilder till ett annat arbete som ska dra igång, inom wc-rengöring (sexigt jag vet). ADn bad mig ta lite bilder i några olika livsmedelsaffärer över det sortimentet som finns av den typen av produkter. Det låter kanske som inget men det är så himla trevligt med varierande typer av uppdrag. Ibland har byråns AD känts så himla svår att nå fram till hela vägen, men sen märker jag att det till stor del beror på att jag blir lite blyg och osäker med nya människor som jag ser upp till. Är nog mest rädd att förolämpa någon med mitt stora ordförråd! Jag börjar känna mig lite bättre till mods ändå, men det tar verkligen tid innan man kommer in i en ny arbetsplats rutiner och människor. Skulle nästan vilja påstå att det är svårare med ett mindre företag eftersom de är mer sammanhållna än i ett större. Kanske kommer jag att gå härifrån om ytterligare sex veckor och tänka att jag som vanligt hade för brottom att dömma mig själv, och att jag måste inse att en del saker måste växa fram långsamt. Måste jobba med mitt självförtroende och tålamod i samband med andra människor. I slutet av dagen känner jag hur som helst att jag tycker om det jag gör just nu väldigt väldigt mycket, och att jag skulle kunna stanna på byrån hela natten och knepa och knåpa. Jag längtar innerligt efter den dag då en liknande arbetsplats verkligen är min riktiga, så att jag kan känna den trygghet som är det ända jag saknar just nu.

Ibland känns som om det är fredag hela veckan på byrån. Idag är det dock torsdag. Med min fortsatt lite rinnande näsa satte jag igång dagen med att titta på min praktikplan som jag snyggat till i Illustrator, och skrev ut ett x till ADn. När jag var färdig med det pitchade han ett uppdrag för mig som jag fick börja sätta mig in i. Det nya jobbet är för ett företag som producerar badrumsprodukter och är en stadig kund hos byrån. Uppgiften var att skissa på de inledande uppslagen i den nya katalogen (2008). Jag fick en finsk version av förra årets katalog som jag bläddrade lite i, och gick sen in på lite hemsidor och lät mig inspireras. Som vanligt besökte jag googles bildsajt som är min bästa vän i dessa lägen. Jag skissade lite och började sen rita i Illustrator. Jag ritade upp ett tredimensionellt badrum i fyra olika färgvarianter (fyra olika sorters kakel). Vilket byggde på tanken som Adn hade; en man som stod på samma plats i alla fyra badrummen, man fick följa hans liv i fyra olika skeden, singel, när han träffat sin kvinna, när han fått barn och till sist när barnen flyttat ut. Badrummet innehåller samma grund, men en del saker tillkommer, försvinner eller bytar färg när mannens liv ändras. Duschkabinen blir ett badkar med lejonfötter, det svarta "ungkarlskaklet" blir rosa, sen grönt osv osv. Något senare på em övesatte jag några texter i en trycksak från svenska till engelska. Den nya versionen av InDesign skrämmer mig. Den ser helt annorlunda ut och jag hittar ingenting. (Vad är det för fel på Adobe, har de inget bättre för sig än att uppdatera program?) Imorgon ska de andra till bokmässan i Göteborg så jag är ledig. Ska ta tag i bloggen (praktikdagboken) igen, även om det känns som om jag har massor med kurslitteratur som jag borde läsa istället. Jag trotsar tills vidare..Over and out.